Strindbergiana, som utges av Strindbergssällskapet och förlaget Atlantis
sedan mer än tjugo år tillbaka, strävar efter att erbjuda sina läsare ett brett utbud
av studier över Strindbergs författarskap, översikter över dagens teateruppsättningar av hans verk, samtida kulturpersonligheters syn på författaren – och mycket mer.
Böckerna kan köpas i Strindbergsmuseets bokhandel, även via Internet, eller från Atlantis.

Strindbergiana finns också till försäljning i din välsorterade bokhandel
och via nätboklådorna, som Adlibris och Bokus.
 

 

---

Strindbergiana Tjugosjunde  samlingen utgiven av Strindbergssällskapet (2012)

Redaktörer: David Gedin, Per Stam

”I stället för nekrolog”. 2012 års Strindbergiana tar sitt motto
från en artikel från 1912 av den ryske symbolisten Vladimir Pjast, vilken för hundra år sedan reste till Stockholm med en hälsning från de ryska symbolisterna till den döende August Strindberg.
Om den ryska samtidens kult av Strindberg berättar
Magnus Ljunggren, som också översatt Pjasts minnesartikel.

 

 

 

 

 

 

                   Förord

Göran Greider	Jag letar efter Strindberg i regnet
Magnus Ljunggren	En rysk symbolist hos Strindberg
Vladimir Pjast	August Strindberg Istället för nekrolog
Caroline Krook	Bibeln, Strindberg och jag
Tobias Dahlkvist	Nietzsche läser Strindberg
Inga Lena Ångström Grandien	Nytt ljus på Strindbergs första målning
Egil Törnqvist	Strindbergs replikrubriker
Lena Kåreland	En elev minns sin lärare  Gurli Linder om August Strindberg
Momus	The Inferno Photographs Infernofotografierna (övers.)

      

---

Strindbergiana Tjugosjätte samlingen utgiven av Strindbergssällskapet (2011)

 

	Redaktörer: Anna Cavallin, David Gedin, Per Stam Den tjugosjätte samlingen Strindbergiana innehåller en rad inträngande studier i August Strindbergs mångsidiga författarskap. Björn Meidal kartlägger Strindbergs förhållande till Kina och det kinesiska språket. Tobias Dahlkvist analyserar hur självsvåldigt Strindberg och Otto Weininger använde varandras tankar. David Gedin och Elena Balzamo visar hur en översättningsgåta vecklar ut ett svunnet kulturlandskap, medan Erik van Ooijen argumenterar för att vi skall uppskatta ogräset i vetet med det misskända kammarspelet Svarta handsken som exempel. I två bidrag behandlas fransk landsbygd respektive stad: Anna Westerståhl Stenport skriver om den franska bonden hos Strindberg, Émile Zola och Karl Marx. Sylvain Briens skissar i sin tur på en Atlas över Strindbergs osynliga Paris. Dessutom: Skådespelerskan Anna Lisa Hwasser-Engelbrechts öden i Strindbergs periferi under trettio dramatiska år (Ingeborg Nordin Hennel). – Amatörastronomen Strindberg, Capella och novan 1901 (Ulf R. Johansson). – Fakiren Falstaff och Strindberg (Sven Delblanc). Förord
Björn Meidal	Sinicus rapticus
	Strindberg, Kina och det kinesiska språket
Sven Delblanc	Fakiren Falstaff
Anna Westerståhl Stenport	”Som potatisar i en säck”
	Den franske bonden hos Strindberg, Zola och Marx
Sylvain Briens	Atlas över August Strindbergs osynliga Paris
David Gedin & Elena Balzamo	Fröken Agnes
Ulf R. Johansson	Strindberg, Capella och novan 1901
Tobias Dahlkvist	Strindberg och Weininger
Ingeborg Nordin Hennel	Anna Lisa Hwasser-Engelbrecht och August Strindberg
	En anteckning i Strindbergsforskningens marginal
Erik Van Ooijen	Ogräset i vetet
	Om Svarta handsken, kammarspelen och Strindbergs
	författarskap
	”Strindberg et la ville” – ”Strindberg och staden” Den sjuttonde internationella Strindbergskonferensen. Strasbourg 3–5 juni 2010
Strindbergiana Tjugofemte samlingen utgiven av Strindbergssällskapet (2010)
	Redaktörer: Anna Cavallin, David Gedin, Per Stam August Strindberg betraktade samhället med misstänksamma ögon, allt medan hans hållning vred från 1880-talets revolutionär, över nietzscheanism till 1900-talets profet. Hans kontroversiella person var ett tacksamt föremål för omgivningens behov: samhällsomstörtare, vilde eller folktribun. Men vem är den politiske Strindberg för dagens forskare och kulturdebattörer? Med dessa frågor som utgångspunkt arrangerade Strindbergssällskapet ett symposium med rubriken ”Den politiske Strindberg” i maj 2009 i Kungl. Vitterhetsakademiens lokaler i Stockholm. årets Strindbergiana består till största delen av föredrag därifrån. Men här avslöjas också bl a hur Mark Levengood förvanskat Strindberg, från revolutionär till en fridsam idylliker på postens jubileumsfrimärke 2009.
	Förord
Elena Balzamo	Mellan Bismarck och Tchernychevski:
	Strindbergs politiska pendlande under 80-talet.
Anna  Cavallin	Monarki och  republik - äktenskapliga statsskick i Giftas.
Ann-Sofie Lönngren	Strindberg och  heteronormativiteten
	- om de erotiska trianglarnas subversiva potential
Moa Matthis	” Strindbergs ”hur” eller
	Den goda moderns politiska roll i Strindbergs Drottning Kristina.
Kristina Hagström Sthål	Dramatik, teknik och kroppspolitik
	"det moderns genombrottet" på Teaterhögskolan i Stockholm.
Björn Meidal	Den politiske Strindberg - post festum.
Per Stam	Strindberg som ofrivillig idylliker.
August Strindberg	Sångare !
Claes Ahlund	Analkräfta och skalömsning
	Föreställningar  om förfall och förnyelse i Götiska rummen och
	Svarta Fanor
Anders Ollfors	Vem var  Härved Ulf ?
	Strindberg, Härved Ulf  och Bröllopet på Ulfåsa
Birgitta Steene	August Strindberg och Ingmar Bergman:
	Ett konstnärligt syskonskap.

---

Strindbergiana. Tjugofjärde samlingen utgiven av  Strindbergssällskapet (2009)

Redaktör: Per Stam

 ” Strindbergs naturvetenskapliga, alkemistiska eller ockultistiska intresse”

”Och se, jag trodde icke mer att Universums gåta var löst, utan jag gick ut, ibland i ensamheten, ibland i sällskap för att tänka över Den Stora Oredan, i vilken jag dock slutligen upptäckte ett Oändligt Sammanhang.
Detta är boken om den Stora Oredan och det Oändliga Sammanhanget.
Detta är min värld, så som jag skapat den, så som jag sett den te sig.
Vill du följa mig, vägvandrare, så skall du andas friare, ty i min värld råder Oordning, och det är frihet.”
(August Strindberg, Sylva Sylvarum, 1896.)

årets Strindbergiana handlar om Strindbergs naturvetenskapliga, alkemistiska eller ockultistiska intressen, under framför allt 1890-talet, men även senare. Följ i Strindbergs spår. Se mönstret i hans sökande efter mönster.

Förord

Olle Borg:
Qui est-ce qui se cache dans le jardin

Per Stam:
”Världen för Sig och världen för Mig”.
August Strindbergs Naturvetenskapliga Skrifter – en inledning

Ulf Danielsson:
Strindberg som forskare, mystiker & haverist

Ulf Olsson:
En nordlig Strindberg?

Per Stam:
."… hans verkliga kallelse låg åt ett helt annat håll …

Sten Selander:
om Strindberg och naturvetenskaperna

Sten Selander:
Strindberg och naturvetenskaperna under infernotiden t o m år 1896

Elmer Diktonius:
Strindberg

Jan Balbierz:
Strindbergs Wunderkammer

Bo Ralph:
Strindbergs språkvetenskapliga skrifter

Sara George:
Bollen i biblioteket. Hemmet på Strindbergsmuseet – ett tolkat hem

Göran Söderström:
Lumpen, lumpnare, lumpnast. Heidenstam eller Strindberg? Om Per Gedins Heidenstambiografi

Thomas Fechner-Smarsly:
”Strindberg: Art, Science and Experiment”

Den sextonde internationella Strindbergskonferensen.
Bonn, 16–18 oktober 2008

Lotta Gavel Adams:
 ”Strindberg: Drama and Theatre” Turin, 6–8 november 2008

---

Strindbergiana. Tjugotredje samlingen utgiven av  Strindbergssällskapet (2008)  
 

Redaktör: Per Stam  
”Den europeiske berättaren”

Strindberg steg en morgon i början av april 1898 ombord på tåget vid Gare du Nord i Paris för att resa hem till Sverige. Han hade då varit ute i Europa i femton år, från det han var trettiofyra tills han var fyrtionio. Han lämnade kontinenten, men inte de kontinentala idéerna. Tvärtom, hela hans författarskap befinner sig på en internationell bangård, och flertalet artiklar i Strindbergiana 23 behandlar Strindberg som prosaberättare i ett europeiskt sammanhang.

 

 

 

Sara Danius	Texten i texten.
	Strindberg, staden och skyltarna.
Per Stounbjerg:	Ett subjekt intrasslat i världen.
	Om Strindbergs självbiografiska prosa.
Magne Bruteig:	Munch och Strindberg
Annie Bourguignon:	Mellan Balzac och Kafka. August Strindbergs Inferno.
Ludvig Rasmusson:	Hemvändaren Strindberg.
August Strindberg:	Ett halvt ark papper.
Barbro Ståhle Sjönell:	Världens bästa novell: August Strindbergs
	» Ett halvt ark papper«. En genre- och textanalys.
Björn Meidal:	Vad har Strindberg betytt för oss svenskar?
David Gedin:	»Röda rummet är under arbete; Röda rummet kommer ut;
	Röda rummet är utkommet; det säljes; det är utsåldt;
	det utkommer i andra upplagan.« Röda rummets inträde och
	mottagande i den svenska publicistiska offentligheten
	&
	Kronologisk redogörelse för annonseringen och
	mottagandet av Röda rummet 1879–1880.
Richard Bark:	Strindbergsuppsättningar 2004–2007.

---

Strindbergiana. Tjugoandra samlingen utgiven av Strindbergssällskapet (2007)
 

Redaktör: Per Stam

Intima Teatern 100 år! Den 26 november 1907 invigdes Intima Teatern med urpremiären på Pelikanen. Strindbergiana firar jubilaren med flera artiklar om Intima Teatern och dess betydelse för svensk och internationell teaterkonst - och för Strindberg.
övriga bidrag i den tjugoandra samlingen Strindbergiana behandlar ur olika synvinklar berättaren Strindberg.

 

 

 

August Strindberg:	Prolog vid Intima Teaterns öppnande tisdagen den 26:e november 1907
Ture Rangström:	Strindbergs Intima Teater 100 år. Glimtar av teaterliv nu och då.
Alrik Kjellgren:	Till Direktör Aug. Falck. ( Julfästen å IntimaTeaterns scen d 23/12.  1907).
Egil Törnqvist:	En Strindbergsteater.
Willmar Sauter:	Strindbergs Memorandum – ett manifest för  nittonhundratalet.
Per Stam	Röster om Intima Teatern Sammanställda av Per Stam.
Magnus Halldin :	Kalamitetens förvandlingar i August Strindberg Ett drömspel.
David Gedin:	Jag känner de djefla förläggarne! Hastl Vänl. August Strindberg.
Annie Bourguignon:	Röda rummet som journalistroman.
Egil Törnqvist:	»Ni berättar charmant …« Berättarinslag i Fröken Julie
Mickaëlle Cedergren:	När Strindbergs religiösa tankevärld gestaltas i ord. Om bibelallusioner  i Spöksonaten.
Katarina Ek-Nilsson:	Bland franska bönder och Svenska Folket Några etnologiska reflexioner över August Strindberg som kulturhistoriker.

 

---

Strindbergiana. Tjugoförsta samlingen utgiven av Strindbergssällskapet  (2006)
 

Redaktör: Per Stam

Röda rummet - den första moderna svenska romanen - kan ur ett teknikhistoriskt perspektiv ses som omodern, då den skapades åren före telefonens genombrott i Sverige. I en artikel om telefonens roll hos Strindberg får vi följa hur den gör sitt intåg i och även sitt uttåg ur författarskapet. Genombrottsromanen är å sin sida ämne för två bidrag, ett om relationen till Platon som ett viktigt och genomgripande sidotema med betydelse för helhetstolkningen av boken, ett om litteratörerna i och kring Röda rummet.
Vilken roll spelar skräcken för tomrummet och rädslan för Strindbergs upplevelsevärld? frågas i en studie av Strindberg och Intet. Vidare diskuteras behandlingen av ”geniet” Strindberg och ”sagoberätterskan” Selma Lagerlöf i svensk litteraturhistorieskrivning, Strindbergs syn på unionsupplösningen 1905 och på folkrätten, samt Strindbergs brevväxling med botanisten Bengt Lidforss under inledningen av 1890-talet. Volymen innehåller även rapporter från två internationella Strindbergssatsningar under 2005, i London och i Kina, samt en förteckning över Strindbergsmusik - vad händer med verket när man sätter musik till det?
Strindbergs verksamhet och internationella betydelse kan inte heller detta år enkelt summeras, men ""Strindbergiana 21"" ger viktig ny kunskap kring författarskapet och dess följdverkningar. 

 

Förord
Jan Garnert:	Hallå Strindberg!
Eivor Martinus:	Strindberg i London.
David Gedin:	”… och de krossade hjertan, som man knackar sönder ägg!
Caroline Stein:	Strindberg i Kina.
Jens Viggo Nielsen:	”Platon hade redan sagt det …”
	Om Strindbergs förhållande till Platon och Sokrates i Röda rummet.
Karin Aspenberg:	Strindberg och Intet.
	En fenomenologisk kommentar till Tjänstekvinnans son.
Ove Bring:	Strindberg, folkrätten och unionsupplösningen.
Alice Rasmussen:	Strindbergs brevväxling med Bengt Lidforss 1891–1894.
	Några kommentarer till hur den i breven nämnda floran återspeglas i Strindbergs texter
Anna Nordlund:	.August Strindberg och Selma Lagerlöf i svensk l
	Geniet och sagoberätterskanitteraturhistorieskrivning.
Florian Heesch:	Strindbergsmusik. Ett dussin vårsånger och en förteckning

 

 

---

Strindbergiana. Tjugonde samlingen utgiven av  Strindbergssällskapet (2005)
 

 

 

 

 

Redaktör: Birgitta Steene 

Innehåller Register över Strindbergiana, saml.1-20
(1985, 1987-2005), sammanställt av Carl Olof Johansson.

Strindbergiana utkommer under våren med sin tjugonde volym. Den innehåller ett register över de många hundra artiklar som hittills förekommit i denna publikation och gjort den unik bland de litterära sällskapen i Sverige. I övrigt följer "Strindbergiana 20" den uppläggning som blivit gängse, det vill säga att publicera akademiska studier över Strindbergs författarskap tillsammans med översikter över nutida teateruppsättningar och kåserier om ågust. årets volym innehåller bland annat ett collage av Strindbergsporträtt i humoristisk stil, en nutida regissörs tankar om sin egen Strindbergs-uppsättning, jämförande essäer om Strindbergs anknytning till Lars Norén, Karen Blixen och G. Tschernyschewskij, samt artiklar om så skilda ämnen som Strindbergs syn på hieroglyferna och hans botaniska spaning after Askalonlöken. "Strindbergiana 20" ger alltså ett brokigt prov på Strindbergs eget mångfacetterade liv och verk.